söndag 1 september 2013

Killing Season - la recensione

Det här kunde verkligen gå hur som helst. Vilket det även gjorde, fast på ett ganska bra sätt. John Travolta och Robert De Niro spelar båda veteraner från kriget i Bosnien. Travolta spelar serben (såklart) Emil Kovac och letar ett antal år efter kriget upp De Niros karaktär Benjamin Ford (dubbelsåklart); en all american ensamvarg som bor ödsligt uppe i Kentucky-bergen. Emil låtsas bli kompis med Ben och bjuder in honom på en jakttur. Sedan träffar skiten fläkten när Emil avslöjar att han är där för att ta kål på stackars Ben och en klassisk katt-och råttalek uppe i vildmarken tar sin början. Låt oss få det viktigaste överstökat direkt; John Travoltas dialekt. Vi tar en titt på trailern:


Såja, laugh it out... Det är det humor är till för. Man tycker att någon som var inblandad i filminspelningen kunde ha hintat till Travolta att han borde tona ner accenten en aning... Är lite för mycket Teddy KGB på crack. De Niros sydstatsdialekt är inte heller på topp; den kommer och går lite grand under filmens 91 minuter. När förtexterna rullade noterade jag i ett paniskt ögonblick vem regissören var: Mark Steven Johnson. Regissören bakom Daredevil och Elektra. Fuck me sideways... Killing Season hade med andra ord i det läget en inte så liten uppförsbacke att gasa sig ur.

Recensionerna har inte varit något vidare och med ett snittbetyg på 5,3 på IMDB var förhoppningarna inte på topp. Tydligen har filmmakarna även fått det mesta med kriget i Bosnien fel. Jag låter det vara osagt och ser till filmen som trots nämnda brister inte är så pjåkig. Den lånar en del inspiration från the Hunted fast byter ut knivar mot pilbågar. Släng in lite tortyr, den traditionella "jag är en bister ensamvarg som har dålig kontakt med min son-figuren" och ett försök till samhällskommentar om otyget med krig.  Det låter förvisso inget vidare och är det kanske inte heller. Men fan om det inte är rätt så spännande ändå. Tror egentligen att jag gillar spektaklet för att det känns lite icke-2013. Det känns mer som något man kunde hitta på 49:e plats på 50 i topp-listan i videobutiken 1995. Två män ute i skogen som gör allt för att ta kål på varandra. Stundtals ganska rejält våldsamt och framförallt utan krusiduller. Enkelt, inga pissiga CGI-effekter (om inte Travoltas skägg och hårlinje räknas) och effektivt. Så länge Travolta håller tyst är han helt ok i rollen liksom De Niro, även om den sistnämnde som brukligt är lite på autopilot. Han spelar inte över i alla fall, låt oss säga så. När han i en scen skall trä en metallstav fäst i vajer genom ett hål i sin vad (fråga inte) ser han på sin höjd bekymrad ut. Mer som att han funderade på ett svårt sudokukryss. Det har som bekant gått ett antal år sedan De Niro började hora ut sig för gemene roll som gav stålar men men... I Killing Season glimmar han till ibland i alla fall. Gott så. När filmen närmar sig slutet blir det... även det bättre än väntat. Hmm.

Sannolikt på grund av låga förväntningar och några glas vin blir det tre magra kycklingben av fem möjliga. För oss som gillar 90-tal, vildmark och roliga dialekter på film. En exklusiv grupp kanske?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar